Det är den första dagen i december. Pidde och Ladde strövar omkring i skogen.
– Titta Pidde, sa Ladde och pekade in bland träden. Svampar!
– Ja, har du sett, svarade Pidde. Den sorten har jag aldrig sett förut. Vita med rosa hattar.
Ser nästan ut som de vore av glas.
– De är fina, sa Ladde.Undrar om de är ätbara.
– Usch, sa Pidde, inga svampar är ätbara om jag får bestämma.
– Jo, sa Ladde de kan ju vara jättegoda! Vi måste ta reda på om de går att äta.
Ladde gick fram till svamparna och böjde sig ner för att plocka en.
Precis när Ladde skulle ta svampen så hoppade den undan. Det fnissade i skogen.
– Fnissar du Pidde? frågade Ladde.
– Va, nä… svarade Pidde.
– Vem fnissar? Ladde tittade sig omkring.
– Nu hörde jag också någon som fnissade, sa Pidde.
– Hihi, ni kommer aldrig att kunna fånga mina svampar om ni tänker äta upp dem, fnissade någon.