22 december!
Svamptroll och glas-svampar!
22 december
– Nu är det snart fullt här i Trolltygsskogen, sa svamptrollet. Ska vi leka kurra-gömma?
– Jaa, det gör vi, ropar alla. Vem är?
– Jag är! ropade en liten nisse. Spring och göm er! Jag räknar till 100!
Alla försvann åt olika håll. Nissen försökte smygkika, men de försvann så fort att han inte hann se vart de tog vägen.
– Man kunde tro de gjorde sig osynliga, tänkte nissen.
Nissen räknade och räknade och till slut:
– 98, 99, 100! Nu kommer jag! ropade nissen.
Nissen letar och letar, men hittar ingen
– Hallå, var är ni! ropar nissen. Kom fram!– Jag är här, sa någon precis bredvid nissen.
Nissen hoppade till och såg sig omkring, men ingen såg han.
– Ser du mig inte, sa någon igen. Det lät som ett gråtroll.
– Nä, jag ser dig inte, sa nissen. Kom fram!
– Konstigt att du inte ser mig, sa gråtrollet. Jag står precis framför dig!!
– Då är du osynlig, sa nissen. Hur gick det till?
– Oj, då hade den där kufiska figuren rätt, sa gråtrollet.
– Vilken figur? undrade nissen.
– En liten långhårig sak med vit näsa, svarade gråtrollet. Han påstod att jag skulle sjunga "Blinka lilla stjärna" baklänges om jag ville bli synlig igen.
Gråtrollet började sjunga...Ju mer han sjöng desto tydligare kunde nissen se honom.
– Där är du ju, sa nissen och hoppade av glädje. Det var läskigt när du inte syntes. Berätta mer om den där vitnästa figuren!
– Imorgon när vi har hämtat granen ska jag berätta mer, sa gråtrollet.
Nu letar vi efter de andra.
Så småningom var alla hittade och de började planera morgondagens granhämtning.